Skit, skit, skit!

Inte den bästa måndagmorgonen i Hodnett/Krafts hushåll.

Vaknade pigg vid kvart i nio. Solen sken och jag var för en gång skull inte på dåligt humör på morgonen. Jag klädde på mig för att ta ut Harley på en härlig promenad. När jag står i hallen och letar efter mina nycklar så känner jag plötsligt en doft. En väldigt obehaglig doft. Jag går in i vardagsrummet och ser att Harley någon gång under natten gått in, bajsat under matbordet, hoppat upp i vår beiga tygsoffa, kasat runt med rumpan lite och sedan gått och lagt sig igen. Hon har uppenbarligen varit väldigt dålig i magen.

Skit, skit, skit!

Det var bara att torka upp, ta av klädseln på soffan, vädra, glo surt på Harley och boka tvättid.

Men det värsta av allt var att Dion, min käre, älskade man, vaknar mitt i allt ståhej. Han går upp, kollar lite på mig medans jag ligger på alla fyra och torkar och svär. Vänder om och går på toa OCH GÅR OCH LÄGGER SIG IGEN!! Jag blev så förbannad att jag gick in i vårt sovrum med bajs i handen och "gave him the stink eye"! Sa inget men grät tre tårar av ilska! Hur tänkte han här undrar jag?

LORD!! Jäkla karl!